Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Ett närmare studium av kap. 1-3 saknas i Att studera Kapitalet. Första boken. Särskilt gäller det värdeformsanalysen och kap. 1:3 och 3. (Se Inledningen kap. I:3, sid. 26-27 ovan.) Enligt min mening har man större utbyte av att studera dessa kapitel i anslutning till Andra bokens Första avdelning eller Tredje bokens andra; man har då större överblick och kan förstå dessa kapitels plats och roll i Kapitalets uppbyggnad. Men för den som är angelägen om att tränga in i dessa kapitel redan här, anger jag nedan den relevanta litteraturen. Förteckningen över textpassager hos Marx är fullständig. Förteckningen över sekundärlitteratur innehåller endast arbeten som jag funnit särskilt värdefulla. (Se även Bihang till Första avdelningen sid. 75 ovan.) Dessutom tillfogar jag avslutningsvis några studieanvisningar och en bestämd rekommendation.
Grundrisse (1857-58): Gr 36-148/GrP 113-238.
"Urtext" (1858): Gr 871-918.
Till kritiken (1859): TKr 15-43/ZKr 15-37.
Första boken. Första upplagan 1867: Motsvarande kap. 1 "Varan", se Studienausgabe in 4 Bänden, Band II Politische Ökonomie, s. 216-46/Vare-Penge-Kapital, Modtryk, s. 29-71; motsvarande kap. 1:3 "Värdeformen", ett Bihang som Marx i första upplagan placerat sist i Första boken (Verlag von Otto Meissner, Hamburg 1867, s. 764-784), se Vare-Penge-Kapital, Modtryk, s. 72-113 (innehåller såväl fotomekaniskt avtryck av originalet som en parallell dansk översättning).
Första boken. Andra upplagan (1872) och därefter: BI 31-126/KI 49-160.
Backhaus, H.-G., "Zur Dialektik der Wertform" i Schmidt, A. (hrsg.) Beiträge zur marxistischen Erkenntnistheorie, Suhrkamp Verlag, Frankfurt am Main, s. 128-52.
Böhm-Bawerk, E., "Zum Abschluss des Marxschen Systems" (1896); i Eberle, F. (hrsg.), Aspekte der Marxschen Theorie 1. Zur methodischen Bedeutung des 3. Bandes des 'Kapital', Suhrkamp Verlag, Frankfurt am Main 1973, s. 25-129; eng. övers. i Sweezy, P. (ed.), Karl Marx and the Close of his System (1949), Merlin Press, New York 1975, s. 1-118.
Colletti, L., "Bernstein and the marxism of the second international" (1968), avsnitten "The labour theory of value", "The theory of value and fetishism" och "Equivalence and surplus-value" i From Rousseau to Lenin (1969), New Left Books, Bristol 1972, s. 76-97. - Marxism and Hegel (1969), New Left Books, Bristol 1973, kap. XII "The idea of 'Bourgeois-Christian' society".
Hilferding, R., "Böhm-Bawerks Marx-Kritik" (1904); se boktitlarna under Böhm-Bawerk ovan; Eberle (hrsg.) s. 130-92; eng. övers. i Sweezy (ed.) s. 119-96.
Lundkvist, A., Introduktion till metoden i Kapitalet (Modtryk 1973), Röda bokförlaget 1975, kap. 4 och 6.
Lönnroth, J., Marxism som matematisk ekonomi. Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, Memorandum nr 70, December 1977, kap. 7.
Marx, K., Kapitalet. Tredje boken, Andra avdelningen, kap. 8-12; BIII sid. 127-89/KIII sid. 151-220. -, Brev till Kugelmann 11/7 1868; BI, 1. uppl. 1969 s. 738-40, BI, 2. uppl. 1970 s. 692-94.
Projektgruppe Entwicklung des Marxschen Systems, Das Kapitel vom Geld. Interpretationen der verschiedenen Entwürfe, i serien Interpretationen zum 'Kapital' 2, VSA, Berlin (West) 1973. Reichelt, H., Zur logischen Struktur des Kapitalbegriffs bei Karl Marx, EVA, Frankfurt am Main, kap. 3; da. övers. Kurasje. Rosdolsky, R., Zur Entstehungsgeschichte des Marxschen 'Kapital', EVA, Frankfurt am Main 1968, kap. 4-10; eng. övers. Pluto Press, da. övers. Modtryk, sv. övers. Röda bokförlaget pågår.
Rubin, I. L, Essays on Marx' theory of value (ry. Moskva 1928), eng. övers. Black Rose Books, Montreal 1973.
Schanz, H.-J., Til rekonstruktionen af kritikken af den politiske økonomis omfangslogiske status, Modtryk, Århus 1973, s. 85-119.
Schmidt, A., Der Begriff der Natur in der Lehre von Marx (1962), EVA, Nördlingen 1971, kap. II A, s. 59-74.
Zeleny, J., Metod och teori i Kapitalet (1962), Kontrakurs, Stockholm 1976, ur kap. 6 s. 58-80; Die Wissenschaftslogik bei Marx und 'Das Kapital' (1962), EVA, F. a. M. 1970, ur kap. 6 s. 75-103.
De följande anvisningarna grundas på egen erfarenhet. De är alltså subjektiva och får ej ses som något annat än kamratligt framförda råd. Var och en bedriver studier på sitt eget sätt. För många är det kanske naturligare att läsa litet här och litet där i Marx texter och i sekundärlitteraturen, innan man systematisk ger sig i kast med Marx text i kap. 1-3. Av den anledningen har jag angett litteraturförslag till "Fördjupade studier" på två ställen; dels i Bihang på sid. 75, dels omedelbart ovan. Själv har jag arbetat med kap. 1-3 vid tre olika tillfällen med ca ett års mellanrum mellan varje gång. Min egen förståelseprocess smittar av sig på mina studieanvisningar som innebär "tre omgångar" med texten. En läsare som vill gå till väga på annat sätt skall naturligtvis göra det!
Repetition: Jag förutsätter att läsaren studerat Första bokens kap. 1-3 i enlighet med mina punkter 1-43. Läsaren har alltså minst läst kap. 1:1-2, 1:4, och kap. 2 en gång och bearbetat texten utifrån mina frågor. Dessutom har läsaren gått igenom eventuellt nödvändig bredvidläsningslitteratur (Bihang sid. 75). När man nu återvänder till kap. 1-3 för grundligare studier bör detta repeteras. Repetitionen kan kompletteras med någon eller några texter från "Fördjupade studier" i Bihang på sid. 75; t.ex. Colleti sid. 76-97, Rubin kap. 1-4, s. 1-43 eller Friedrich Engels, de angivna sidorna.
En första omgång med texten: Läs kap. 1-3 bit för bit, men i ett sammanhang och rakt igenom. Risken är att man tycker det är tråkigt, men utan en övergripande första uppfattning om hela kap. 1-3 kan det vara svårt att senare fördjupa sig. Parallellt med denna genomläsning föreslår jag studier av Rosdolsky 1968 kap. 4-8. Om man läser Marx text eller Rosdolsky först, eller om man varvar dem kapitel för kapitel, kan vara en smaksak. Kanske man särskilt vid Marx kap. 3 bör varva och läsa Rosdolsky före och Marx efter. Rosdolskys kap. 4 och det viktiga kap. 5 motsvarar Marx kap. 1-2. Och Rosdolskys kap. 6, 7, och 8 motsvarar Marx kap. 3:1, 3:2 och 3:3. (Glöm dock ej att Rosdolsky kommenterar Grundrisse och inte Första boken, och att han därför är bunden av det tidigare utkastets framställning.)
En andra omgång: Därefter bör man nog fördjupa sig och lägga ner arbete på att i detalj förstå Marx kap. 1:3 "Värdeformen eller bytesvärdet" (OBS! den dubbla titeln). Där finns den egentliga svårigheten, svaret på frågan "varför detta innehåll antar denna form" (69-70/95). (Se punkt 15, 24 och 26 samt punkt 411 och 412.) Som följeslagare kan man använda Lundkvist (1973) kap. 4 och 6 med pedagogiska skisser; Schanz 1973 kap. V:a-b, s. 85-116; samt, återigen, Rosdolsky 1968 kap. 5. Lägg ner mest arbete på kap. 1:3 A. Har man förstått det avsnittet, så har man förstått resten. Under genomläsningarna av olika delar av kap. 1:3 kan man varva med kap. 1:4. Det är ju där Marx drar samman trådarna från kap. 1:3 och "ekvivalentformens tre egendomligheter" (49-51/70-73) (se punkt 24 och 26).
En tredje omgång: Om man återvänder till kap. 1-3 för att gå igenom texten ytterligare en gång, kan man som följeslagare välja Reichelt 1970 i stället för Rosdolsky 1968. Hans kap. 3:1-2 kan tjäna som inledning tillsammans med Rosdolskys kap. 9-10. Samtidigt kanske man bör bekanta sig litet med några av Marx utkast; se t.ex. de texter jag anvisade i Bihang sid. 75. Reichelts kap. 3.A:1 motsvarar Marx kap. 1; 3.A:2 motsvarar Marx kap. 2; 3.A:3 motsvarar Marx kap. 3:1; 3.A:5 och 7 motsvarar Marx kap. 3:2; och 3.A:8 motsvarar Marx kap. 3:3. Till Reichelts förtjänster hör hans påvisande av parallelliteten mellan Marx kap. 1 och 3:1 och Marx kap. 2 och 3:2.
Återigen vill jag framhäva den övriga sekundärlitteraturen och de övriga Marx-texterna. De utgör den omgivning i vilken mina förslag rör sig. De fina insikterna kanske lika ofta kommer vid nyfikna utflykter i litteraturens berg och dalar som vid det trägna tragglandet i Första bokens plogfåror. Jag har här rekommenderat Reichelt, Rosdolsky och Schanz. Det beror på att det är de som främst har problematiserat den röda tråden i framställningen hos Marx i kap. 1-3. Till skillnad från dem vill jag inte totalisera kap. 1-3 och förlägga svaret på (nästan) alla marxismens filosofiska, vetenskapliga och praktiska problem i värdeformsanalysen. Min uppfattning om marxismens tankebyggnad betraktad som helhet framgår i stället av Avslutningen nedan.
Slutligen har jag en rekommendation som gäller dem som har studerat nationalekonomi på högskolenivå, och som tänker ge sig i kast med kap. 1-3. Min erfarenhet är att nationalekonomisk högskolebeläsenhet (som åtminstone i Sverige består av främst läroböcker som presenterar ett färdigt system, i stället för studier av klassiska och moderna inlägg infogade i vetenskapens ständigt fortgående utvecklingshistoria) ofta medför speciella problem. Man ser Marx teori i ljuset av den marginalistiska ekonomins begrepp och grundproblem. Man söker helt enkelt "marxistiska" svar på marginalismens grundproblem och har därför svårt att se det specifika hos Marx: att Kapitalet snarare är en samhällsteori än en "ekonomisk" teori i snäv mening (Inledningen not 38). Det är t.ex. vanligt att läsa kap. 1-3 som om de handlade om "prisbildning", när de i stället handlar om: "samhällelighet" (TKr 20IV/19I), "det samhälleliga bandet" (TKr 22IV/ZKr 19I) eller "formen för det samhälleliga sammanhanget" (Anti-Dühring; Arbetarkultur sid. 374IV (ä.ö.)/MEW 20 s. 253IV). (Se punkt 25, 26, 41, 42, 43, 102, 184, 185 och 186.) Jag föreslår därför att den som har studerat borgerlig nationalekonomi börjar med den punkt där marginalismen och marxismen konfronteras. Gå igenom diskussionen mellan Böhm-Bawerk och Hilferding (finns på både engelska och tyska ovan) och komplettera den med Tredje boken kap. 8-12. Då får man en klarare bild av Marx syn på "prisbildningen" (och var den behandlas). Då kan man alltså inse att kap. 1-3 kanske handlar om något annat. Det man finner där är andra frågor och svar. Marx brev till Kugelmann 11/7 1868 kan också vara till viss vägledning. Där argumenterar Marx mot "svamlet om nödvändigheten att bevisa värdebegreppet". (Se baktill i BI, 1. uppl. 1969 sid. 738-40; BI, 2. uppl. 1970 sid. 692-94.) (Kanske kan också kap. 7 i Johan Lönnroths avhandling Marxism som matematisk ekonomi (Nationalekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, Memorandum nr 70) December 1977, anvisa vissa problem som kan utgöra vägar till en förståelse av Kapitalet och kap. 1-3.