Översatt från engelska av David Larsson.
Perioden som vi går igenom nu kan definieras som den italienska maximalismens Caporetto[1]. Kommunistpartiet har fötts och måste organisera sig själv i arbetet och bland fasorna i detta exceptionellt svåra ögonblick. Det måste uttrycka arbetarklassens precisa, kalla övertygelse att föra sin strid på Piave och den måste innebära dess Vittorio Veneto[2]. Så vår paroll kan endast vara denna: organisering, maximal organisatorisk ansträngning, högsta hastighet i ordnandet och organiseringen av det nya partiets grund. Självfallet hade existensen av en stark politisk organism för arbetarklassen varit nödvändig idag. Självfallet hade det varit nödvändigt att redan prata om handling och inte mer om förberedelser. Men kommunistpartiets födelse är direkt förbunden med övertygelsen, som slagit rot i proletariatets mest intelligenta förtrupp, att denna situation är oundviklig, givet att socialistpartiet är inkapabelt att utföra sin historiska uppgift. Det var därför det var ofrånkomligt att ändra kurs och påbörja det positiva och definitiva förberedelsearbetet. Den rådande situationen orsakar sålunda varken överraskning eller demoralisering bland kommunisterna. Den är inte nedslående och får dem inte att ångra sin taktik på Livorno-kongressen.
Maximalismen, som idag faller fritt och verkligen vittrar sönder, tillämpade samma taktik i inbördeskriget som general Cadorna använde i det nationella kriget. Den slösade de proletära krafterna på en bredd av kaotiska handlingar; slet ut massorna; förledde dem med prat om hur lätt och snabbt segern skulle komma. Italiensk maximalism och general Cadorna har föregångare: de kinesiska boxarna, som trodde att de kunde driva ut engelsmännen och tyskarna från sina fort genom att avancera, i en kaotisk massa, mot maskingevären, bakom papper med målade monster.
Maximalismens centrala idé var inte samma som Kommunistiska Internationalens: d.v.s. att alla proletariatets krafter och aktiviteter skulle riktas mot erövrandet av den politiska makten och grundandet av arbetarstaten; att arbetarklassens breda spektrum av problem kan lösas effektivt genom lösningen på det första och viktigaste problemet - att vinna politisk makt och ha väpnad makt i sina egna händer. Maximalismens centrala idé kom från reformisterna: att regera utan att ha direkt ansvar för regering; att vara éminence grise åt den borgerliga regeringen; att tvinga den borgerliga regeringen att införa den begränsade socialism som kan införas i Italien, givet landets ekonomiska läge och risk för blockad - genom terror (de kinesiska boxarnas målade monster) och genom styrkan i fackföreningarna och parlamentsgruppen. Denna vulgära Machiavellianism är det verkliga programmet för italiensk maximalism och har skapat den nuvarande situationen, arbetarklassens Caporetto. Den snabba organiseringen av några tusen fascister var tillräckligt för att slå omkull slottet, som hade byggts med Bologna-kongressens revolutionära fraseologi. Och således hände någonting i 1900-talets Italien, efter krigets fasor och efter de ryska, ungerska, bavariska och tyska revolutionerna, som bara var förståeligt på 1700-talet, då 45 ungerska riddare lyckades dominera hela Flandern i sex månader, endast på grund av att befolkningen inte lyckades beväpna sig och sätta upp en defensiv och offensiv organisation mot dessa 45 män.
Det är under sådana förhållanden av kaos och kollaps som kommunistpartiet föds. Dess militanter måste visa att de är verkligt kapabla att dominera händelserna; att de är verkligt kapabla att fylla varje timme och varje minut med den aktivitet som just den timmen och den minuten kräver; att de är verkligt kapabla att smida ihop länkarna i historiens kedja, som måste sluta med proletariatets seger. Vi är mitt i Caporetton av verbal, utförlig revolutionism. Den första länken att smidas är kommunistpartiet. Om vår vilja hänges åt detta tålmodiga organisationsarbete, då ska vi även lyckas smida och sammanföra de efterföljande länkarna. Och arbetarklassen kommer ha sin strid på Piave; den kommer få sin Vittorio Veneto.
[1] Caporetto: Slag under första världskriget. De kombinerade tyska och österrikisk-ungerska styrkorna bröt igenom den italienska linjen och överraskade de italienska trupperna. Det innebar general Luigi Cadornas avsked. (Övers. anm.)
[2] Vittorio Veneto: En italiensk seger över österrikisk-ungerska styrkor under första världskriget. (Övers. anm.)