Mats Dahlkvist

Att studera Kapitalet
FÖRSTA BOKEN

Kommentar och studiehandledning

1978


Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.


Innehåll:


ANDRA KAPITLET

Bytesprocessen

32

Läs kap. 2 som en konkretisering av tankegångarna från punkt 10-31. Jag skall fästa uppmärksamheten på vissa ställen i texten.

33

I kap. 1 analyserade Marx varuformen som sådan. Han analyserade också de samhälleliga förhållanden som är knutna till varuformen. Här går han in på dessa företeelser när de verkligen fungerar i bytesprocessen. Det är därför Marx i första stycket av kap. 2 kallar varuägarna för "personifikationer av de ekonomiska förhållandena", "bärare (KI, Träger) av dessa förhållanden" (74/100).

34

Marx upprepar sina tankar om förhållandet mellan bruksvärde och bytesvärde. Vad menar han med: "Hans vara äger för honom själv inte något omedelbart bruksvärde. Eljest skulle han inte släppa ut den i marknaden" (75/100).

35

a) Hur kan det komma sig att penningformen utvecklas som ett nödvändigt resultat av bytesprocessen? Varför behövs det en "allmän ekvivalent"? sid. 75-76/101-02.

b) Därefter talar Marx en smula om penningens uppkomst historiskt. Han går in på de olika samhälleliga band eller samhälleliga förhållanden som varan och penningen bär på, till skillnad från de samhälleliga banden i en "patriarkalisk familj, en gammalindisk by, en inkastat etc." (77/102) (punkt 30).

Anm. BI skriver "primitivt samhälle". Det är en dålig översättning av det i och för sig svåröversatta naturwuchsiges Gemeinwesen, som betyder "naturligt framvuxet samfund". Se Anm. punkt 41.

c) Vilken vara är det då som utkristalliseras till pengar? Denna fråga behandlar Marx på sid. 77-78/103-04. Varför utvecklas penningformen först hos nomadfolk? Varför är de ädla metallerna lämpliga som pengar?

d) Marx nämner att vi hittills endast känner "en av penningens funktioner, den att vara representant för varuvärdet" (78/104). I kap. 3:3 (d.v.s. punkt 37-39) skall vi möta några fler funktioner.

e) Vad menar Marx med att säga att "penningvaran får ett dubbelt bruksvärde" (78/104)?

f) Kap. 2 avslutas med att Marx behandlar det faktum att pengar också är varor (78IV-81/104IV-108). Hur fastställes värdet på guldet? Se not 48. Har William Petty rätt?

36

Och de sista meningarna av kap. 2 är otydligt översatta i BI (81/108) (ä.ö.) (jfr. övers. CI s. 96 och. CI (Pel) s. 187):

"Människornas atomistiska sätt att förhålla sig i sin samhälleliga produktionsprocess, och den därav följande sakliga gestalten hos deras egna produktionsförhållanden som är oavhängig från deras kontroll och deras medvetna individuella görande ..."

Med det menar Marx att individerna såsom varuproducenter producerar enskilt och isolerat, och att de bara stöter ihop händelsevis på marknaden. Se punkt 28-31.