Mats Dahlkvist

Att studera Kapitalet
FÖRSTA BOKEN

Kommentar och studiehandledning

1978


Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.


Innehåll:


BIHANG TILL FÖRSTA AVDELNINGEN OCH PUNKT 40-42 NEDAN

 

Bredvidläsning

Huberman, kap. 2-4, 8.

Dillard, kap. 2.

Dencik, Herlitz, Lundvall, kap. 2, s. 19-32.

Kapitalets produktionsprocess, kap. 1, s. 19-38.

Anschauungsmaterial, s. 12-22 (i Kapitalets produktionsprocess, s. 39-44).

Lehrbuch, kap. 8 och 9, s. 111-157.

Politische Ökonomie, kap. 3, s. 56-85.

Mandel, E., Inledning till marxismens ekonomiska teori, Zenit-serien 1, Cavefors, Kristianstad 1968, s. 9-32.

 

Fördjupade studier

I denna bok kommer vi inte att företa någon grundligare analys av kapitlen 1-3. Jag har nöjt mig med en inledande Översikt ovan och återkommer i ett Slutord nedan (sid. 439, punkt 409-414). Däremot har jag framhävt vissa viktiga drag. En fullständig förteckning över de manuskript och den litteratur som jag har använt återfinns efter det nämnda Slutordet. Där finns också vissa studietips för den som närmare vill studera dessa kapitel.

Här skall jag bara nämna ett urval av de arbeten som, förutom läroböckerna ovan, betytt mycket för min syn på kapitlen om varan och penningen. Jag har valt några typiska arbeten som framhäver att kap. 1-3 handlar om samhälleliga förhållanden (eller med Engels ord "formen för det samhälleliga sammanhanget") knutna till de marknadsekonomiska elementarformerna, varuformen och penningformen. Detta är min avgörande poäng i Översikten ovan, och punkt 40-42 nedan. Det är dessutom avgörande för att inte uppfatta Marx teori som "nationalekonomi" i snäv mening, och för att förstå förhållandet mellan Kapitalet och den materialistiska historieuppfattningen. (Se Inledningen ovan, sid. 37-38 och not 38.) De skrifter av Marx och Engels som jag nämner är viktiga också för att de lämnat materialet till den terminologi jag använder.

Colletti, L., "Bernstein and the marxism of the second international" (1968) avsnitten 7 och 8, i From Rousseau to Lenin, NLB, Bristol 1972, s. 76-92.

Engels, F., "Karl Marx. Till kritiken av den politiska ekonomin" (recension 1859), avsnitt II, TKr 208-15/ZKr 472-77. - Anti-Dühring (1878); Arbetarkultur s. 374/MEW 20 s. 253. Hilferding, R., "Böhm-Bawerks Marx-Kritik" (1904), avsnitt I; på eng. i Sweezy, P. (ed.), Karl Marx and the close of his system (1949), Merlin Press 1975, s. 121-148; på ty. i Eberle, F. (hrsg.), Aspekte der Marxschen Theorie 1. Zur methodischen Bedeutung des 3. Bandes des 'Kapitals', Suhrkamp, F. a. M. 1973, s. 130-52. Marx, K., Grundrisse (1857-58); Gr 73-78, 110-11/GrP 156-60, 196-97. - Till kritiken av den politiska ekonomin (1859); TKr 15-26/ZKr 15-24.

Petry, F., Der soziale Gehalt der marxschen Werttheorie, S. Fischer Verlag 1916 (nytryck Schwarze Presse 1972), s. 1-37. Reichelt, H., Zur logischen Struktur des Kapitalbegriffs bei Karl Marx, EVA, F. a. M. 1970, kap. 3:2, s. 136-50 (da. övers. Kurasje, s. 150-161). Rubin, I. L, Essays on Marx's theory of value (ry. Moskva 1928); eng. övers. Black rose books, Montreal 1973, Introduction + kap. 1-4, s. 1-43. Schanz, H.-J., Til rekonstruktionen af kritiken af den politiske Økonomis omfangslogiske status, Modtryk, Århus 1973, s. 85-119. Tuchsdieerer, W., Bevor 'Das Kapital' entstand, Akademie-Verlag, Berlin (DDR) 1968, kap. 9:5, s. 369-81, särskilt s. 373.

Wygodski, W. S., Wie 'Das Kapital' entstand (Moskva 1970), Verlag die Wirtschaft, Berlin (DDR) 1976, s. 79-80.