Mats Dahlkvist

Att studera Kapitalet
FÖRSTA BOKEN

Kommentar och studiehandledning

1978


Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.


Innehåll:


Bilagor

 

Bilaga 1

Plan för studiecirklar

Denna plan förutsätter att problemet med förkunskaper är löst, och att de som börjar studera är personer som "redan har bestämt sig" för att det är just Kapitalet som besvarar deras frågor. (Se Inledningens kap. I:2-3.) Se också "Hur skall man läsa Kapitalet?" av Louis Althusser i Filosofi från proletär klasståndpunkt, Cavefors 1976, s. 36-45.

(Om den tilltänkta studiecirkeln kommer fram till att den behöver ytterligare bokliga studier som förkunskaper, föreslår jag skrifterna från Inledningens kap. I:3 a. Dessutom kan de kompletteras med någon eller några av böckerna i Inledningens not 7 och 8, särskilt de som handlar om Sveriges ekonomiska, sociala, politiska eller fackliga utveckling. Det finns naturligtvis också mycket annat som kan ingå.)

I denna plan föreslår jag 25 sammanträden för att en studiecirkelskall kunna arbeta sig igenom Kapitalets första bok och denna Kommentar och studiehandledning. Till varje sammanträde läses ca 50 sidor sammanlagt ur dessa båda böcker. Studiecirklar på fritiden sammanträder nog lämpligast var fjortonde dag, och i många fall med bara en veckas mellanrum. Då blir studierna färdiga på ett år (eller två terminer). Det är inget latmansgöra att hinna med Första boken på ett år enligt denna plan. Men man bör nog ändå försöka det. En fördel är att man koncentrerar sig hela tiden och inte hinner glömma mellan gångerna.

Man kan naturligtvis också dela upp studierna så att de sträcker sig över tre terminer, och alltså läsa med lägre intensitet. Jag har emellertid sett studiecirklar som misslyckats just därför att deltagarna tagit för lätt på sin uppgift. Att studera Kapitalet innebär att ägna koncentrerad tid och energi åt enbart denna bok. Att studera Kapitalet är att leva med den. (Se Inledningens kap. I:4.)

Planens schema bör naturligtvis inte heller följas slaviskt. Det visar sig säkert snart vilken takt som är lämpligast för studiecirkeln som helhet. Om man anser att något avsnitt är särskilt svårt eller viktigt (eller för långt för att läsas till en gång), bör man stanna upp och ägna fler sammanträden åt det. Dessutom kanske det är bra med viss reservtid mot slutet. Jag tänker t.ex. på det viktiga kap. 23 och kap. 24:7 med diskussionen om Marx lagbegrepp. En annan sak man kan göra är att lägga in extramöten för repetition av särskilt viktiga punkter som man märker återkommer.

I planen nedan föreslår jag att vissa textdelar kan läsas kursivt. Med det menar jag att de kan skummas igenom. Skumma dock inte igenom de punkter i min Kommentar och studiehandledning som hör till. De framhäver nämligen det viktigaste.

Sammanträde 1: Inledningen till Att studera Kapitalet, s. 11-40; Anmärkning 1 baktill i Första boken; Bo Gustafssons Inledning till nya svenska översättningen av Första boken, s. VII-XXVI.
Sammanträde 2: Första boken kap. 1 i urval enligt punkt 1 i Att studera Kapitalet; Att studera Kapitalet punkt 1-31.
Sammanträde 3: Första boken kap. 2; Att studera Kapitalet punkt 32-44, som dessutom innehåller en översikt över kap. 3:3 och en Inledande kommentar till Andra avdelningen och kap. 4.
Sammanträde 4: Första boken kap. 4:1-2; Att studera Kapitalet punkt 45-64.
Sammanträde 5: Första boken kap. 4:3 och 5:1; Att studera Kapitalet punkt 65-88.
Sammanträde 6: Första boken kap. 5:2; Att studera Kapitalet punkt 89-100. Dessutom Sammanfattning av kapitel 4 och 5, punkt 101-105.
Sammanträde 7: Första boken kap. 6, 7 och 8:1-2; Att studera Kapitalet punkt 106-129.
Sammanträde 8: Första boken kap. 8:3-7 och kap. 9; Att studera Kapitalet punkt 130-147.
Sammanträde 9: Första boken kap. 10; Att studera Kapitalet punkt 148-161.
Sammanträde 10: Första boken kap. 11; Att studera Kapitalet punkt 162-174.
Sammanträde 11: Första boken kap. 12; Att studera Kapitalet punkt 175-196.
Sammanträde 12: Första boken kap. 13:1-2; Att studera Kapitalet punkt 197-213.
Sammanträde 13: Första boken kap. 13:3-4; Att studera Kapitalet punkt 214-228.
Sammanträde 14: Första boken kap. 13:5-10; Att studera Kapitalet punkt 229-242.
Sammanträde 15: Första boken kap. 14-16 (kap. 15:2-4 kursivt); Att studera Kapitalet punkt 243-267.
Sammanträde 16: Första boken kap. 17-20 (kap. 20 kursivt); Att studera Kapitalet punkt 268-286.
Sammanträde 17: Första boken Inledning till Sjunde avdelningen, kap. 21 och 22, kap. 22:2 och 5 kursivt; Att studera Kapitalet punkt 287-311, 312-320.
Sammanträde 18: Första boken kap. 23:1-2; Att studera Kapitalet punkt 321-339.
Sammanträde 19: Första boken kap. 23:3-4; Att studera Kapitalet punkt 340-360.
Sammanträde 20: Att studera Kapitalet, Tillägg till kap. 23:4, punkt 361-370. Dessutom Första boken kap. 23:5 kursivt; Att studera Kapitalet punkt 371-375. Detta sammanträde förutsätter också flera tillbakablickar.
Sammanträde 21: Första boken kap. 24:1, 24:2-5, 24:6 och kap. 25; Att studera Kapitalet punkt 376-395.
Sammanträde 22: Första boken kap. 24:7; Att studera Kapitalet punkt 396-408. Dessutom mitt Slutord om varan och penningen, punkt 409-414.
Sammanträde 23: Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. I.
Sammanträde 24: Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. II:1-2.
Sammanträde 25: Att studera Kapitalet, Avslutningen kap. II:3-4 och kap. III.

 


Bilaga 2

Praktiska råd och anvisningar

a) Att använda 'Att studera Kapitalet'

Att studera Kapitalet är både en textkommentar och en studiehandledning. Det är meningen att Karl Marx Kapitalet första boken skall stå i centrum för studierna. Min Kommentar och studiehandledning är emellertid avsedd att fungera så att man kan börja med dess Inledning och läsa framåt. Tids nog kommer Kapitalet in i bilden och studierna förläggs dit i enlighet med de anvisningar jag ger. Se t.ex. punkt 1 och Bilaga 1 ovan.

Idealt sett har jag tänkt mig en läsare som använder de båda böckerna på följande sätt.

1) Utgå från planen i Bilaga 1. Studera först den Marx-text det gäller. Ett problem är kanske hur långa stycken i Marx text som bör läsas i ett sammanhang innan man går till Att läsa Kapitalet. Om ett kapitel saknar numrerade kapitel-avsnitt, som t.ex. kap. 6 eller 11, bör hela kapitlet läsas i ett sammanhang. Om det däremot finns numrerade kapitel-avsnitt bör dessa väljas, t.ex. kap. 4:3 eller 5:1. Jag tror det är fruktbart att på detta sätt först läsa igenom Marx egen text utan att använda min kommentartext. Då får man ett förstahandsintryck som man sedan kan bearbeta.

2) Gå sedan igenom samma Marx-text, men med utgångspunkt från Att studera Kapitalet. Varje Avdelning och varje kapitel inleder jag med någon inledande kommentar. Den kan vara olika lång och olika markerad. Ibland utgör den ett eget kapitel. Den inledande kommentaren till Första avdelningen omfattar t.ex. punkterna 1-9. Samtidigt som den inledande kommentaren läses studeras också innehållsförteckningarna i de båda böckerna för att utröna sammanhanget i Marx framställning.

Jag behandlar Marx text i numrerade punkter. Vilken del av Marx text punkterna handlar om framgår av rubriker och sidangivelser. I många fall är det sidangivelser direkt vid citat som anger var någonstans i texten som min Kommentar och studiehandledning uppehåller sig. Citat ur och hänvisningar in i Marx text ägnas särskild uppmärksamhet; även bevingade ord. Tanken från min sida är att de skall strykas för i Kapitalet, att översättningen skall korrigeras (om det behövs) och att man skall fundera över och diskutera innehållet. Att besvara de frågor som då och då förekommer är en viktig del av studierna. I vissa fall är det bra att försöka skriva ner svaren med egna ord.

3) Avslutningsvis läses Marx-texten rakt igenom ytterligare en gång. Därmed får Marx själv åter en chans, och originaltexten kan kritiskt jämföras med den tolkning som Att studera Kapitalet har föreslagit.

Detta var alltså en vision om den ideala läsaren, författarens dröm. Detta ideal kan kanske inte alltid upprätthållas. Men jag har anvisat hur jag för min del tror att samspelet mellan Marx text och min kommentartext blir mest fruktbart.

b) Hänvisningarna bakåt till redan studerade punkter

Hänvisningarna bakåt till redan studerade punkter är avgörande viktiga. Det är genom hänvisningarna bakåt som jag låter ett mönster växa fram: sammanhangen i Marx teori. Det är också genom hänvisningarna bakåt som man kan se hur min frågeställning (Inledningen kap. II:3) bearbetar texten och efterhand framföder resultat. Det är resultat som utgör grundvalarna för min uppfattning om Kapitalet och dess plats och roll i marxismens tankebyggnad. Och min uppfattning framlägger jag i Avslutningen.

(När jag hänvisar bakåt till en punkt i Textkommentaren, innefattar jag också den Marx-passage som punkten behandlar. Jag innefattar också tidigare punkter som den hänvisade punkten i sin tur hänvisar till.)

Det är alltid viktigt att hålla reda på var man är i Marx framställning. Försök alltid ha i åtanke vilken avdelning och vilket kapitel som studeras. Återvänd ofta till innehållsförteckningen, den innehåller i sammanfattad form byggstenarna i Marx teori. Innehållsförteckningen i denna Kommentar och studiehandledning är mer innehållsrik än den i Första boken. Det beror på extra rubriker och tillskrivna kommentaravsnitt.

Tro inte att man förstår Kapitalet direkt. Återvänd gärna och läs om tidigare kapitel. Att studera, och förstå, Kapitalet är en långvarig process, men detta påpekade jag ju redan i Inledningens kap. I:2-4. (Underförstådd uppmaning: "Titta tillbaka dit och se om Du minns innehållets huvuddrag!")

c) 'Kapitalet' på svenska

Att studera Kapitalet innebär att sätta sig in i en hel värld av tänkande som är intimt knutet till tysk idétradition, filosofi och språk. Det är alltid svårt att översätta teoretisk text från ett stort kulturspråk till ett litet, som det svenska. Detta gäller även Kapitalet och Ivan Bohmans översättning på Cavefors förlag i den nya svenska utgåvan. Bohman har strävat efter att göra en läsbar översättning. (Se BI s. V-VI.) I det har han enligt min mening också lyckats, varför hans översättning har ett egenvärde. Men just denna läsbarhet, tillsammans med Bohmans teoretiska perspektiv, har medfört att flera viktiga moment har fallit bort. I de allra flesta fall är det moment som är avgörande viktiga för att belysa den frågeställning som jag formulerade i Förordet och Inledningens kap. II:3; den frågeställning som motiverar och vägleder denna Kommentar och studiehandledning.

Det har lett till att jag i många fall fått dra in och översätta om passager från originalupplagan på Dietz förlag (KI). Jag har oftast angett detta med enbart "ä.ö.", d.v.s. ändrad översättning. Men vad som ändrats har jag inte alltid tyckt varit viktigt att påvisa. Det kan läsaren själv lista ut. Därtill kommer att jag ofta har tillfogat viktiga tyska nyckelord, för att det teoretiska sammanhanget i Marx text skall bli tydligare. I vissa fall har jag tillfogat en anmärkning (Anm) efter punktens text.

Av dessa skäl har jag konsekvent dubbla hänvisningar till den tyska och den svenska upplagan av Första boken. Jag vill också rekommendera läsare som haft förmånen till språkstudier på åtminstone realskolenivå att inköpa den tyska upplagan (den är förvånande billig). Då kan man ha den tyska originaltexten till hands vid nyckelpassager, och läsa mening för mening parallellt med den svenska. Kapitalet innebär en hel värld av nytt tänkande, och ett nytt språk. Därför bör man inte låta språkbarriärer hindra. Den som inte känner till tyska, men väl engelska, kan skaffa sig en engelsk översättning. Både CI och CI (P) (se Bilaga 4 nedan) är väl översatta och bidrar till en fördjupad förståelse av Marx teori.

(Baktill i Första boken finns ett personregister och en förteckning över främmande ord och uttryck. De skall användas! Jag har strävat efter att alla historiska personer, latinska uttryckssätt och främmande ord i Att studera Kapitalet skall gå att återfinna där, eller förklaras på annan plats i Marx text där de förekommer.)

d) Förkortningar

31/49 Dubbel sidhänvisning som hänvisar till först den svenska (BI) upplagan av Första boken, sedan den tyska (KI). Sid. 31/49 är första kapitlets första sida.
31-32/49-50
31,36/49,55
32/50I För att skapa större exakthet och underlätta att hitta vissa citat låter jagI åsyfta den första fjärdedelen av sidan,II den andra,III den tredje (d.v.s. från mitten och nedåt) och IV den sista fjärdedelen av sidan.
32I-II/50I-II
TKr 15/ZKr 15 Till kritiken (1859) (se Litteraturförteckningen), första kapitlets första sida; ZKr är MEW 13.
Gr 375/GrP 471 Grundrisse (1857-58) (se Litteraturförteckningen), först den tyska upplagan, sedan den engelska på Penguins förlag. Den senare har vissa brister i översättningen och saknar dessutom det intressanta "Fragment des Urtextes von 'Zur Kritik ...' ", Gr 868-947. Hänvisningar till dessa sidor blir alltså enbart till Gr. Hänvisningar till danska Grundrids (Modtryk) och den svenska Grunddragen (Tema, i urval) gör jag ej, då dessa har bifogat sidnumreringen från tyska Gr.
ES 21/Gr 5 Inledningen (1851) till Grundrisse (1851-58) är översatt till svenska i Karl Marx Friedrich Engels Skrifter i urval. Ekonomiska skrifter (ES), Cavefors, Köthen 1975.
ES 58I/Res 3 En annan skrift som jag ofta hänvisar till är också översatt i ES. Det är Resultate eller på svenska Den omedelbara produktionsprocessens resultat. Det tyska originalet finns utgivet på förlaget Neue Kritik, Frankfurt 1969, och den utgåvan förkortar jag Res.
ES/ThM 1/ThS 1 Teorier om mervärdet finns också i ES. ThM 1-3 är Theorien über den Mehrwert 1-3 (MEW 26:1-3). ThS 1-3 är Theories of surplus-value 1-3 (Progress publishers, Moskva).

Andra förkortningar av boktitlar består av författarnamn och tryckår. Se litteraturförteckningen, som också innehåller fullständiga bibliografiska uppgifter för de olika boktitlarna. Dessutom använder jag i anslutning till Marx text flera formler och förkortningar, t.ex. Lm, Pm, A, c och v. Dessa förklaras under den fortlöpande framställningen. Se t.ex. punkt 81 och 139.

 


Bilaga 3

Bredvidläsning och fördjupade studier

a) Bredvidläsning

Efter varje kapitel ger jag förslag till bredvidläsning samt litteraturförslag till fördjupade studier. Som bredvidläsningslitteratur har jag föreslagit ett antal böcker som finns på svenska, eller som är gängse handböcker. Till att börja med förekommer där de tre böcker som jag hänvisade till i Inledningens kap. I:3 a. Därutöver tillkommer en historiebok, Dillard, D., Västeuropas och Förenta staternas ekonomiska historia, Gleerups, Lund 1969. Men den viktigaste bredvidläsningslitteraturen är kanske introduktioner till marxismens politiska ekonomi. Jag har tagit med två på svenska. Till att börja med Dencik, P., Herlitz, L., Lundvall, B.-Å., Marxismens politiska ekonomi - en introduktion, Zenit-serien 6, Cavefors, första upplagan Kristianstad 1969 (förkortas Dencik, Herlitz, Lundvall). Den andra heter Kapitalets produktionsprocess. Introduktion till Kapitalets första band, Förlaget Barrikaden, Revopress 1976 (förkortas Kapitalets produktionsprocess). Denna skrift innehåller värdefulla figurer efter varje kapitel hämtade från en rysk lärobok i tysk översättning, Politische Ökonomie Kapitalismus - Anschauungsmaterial (Moskva 1970), Dietz Verlag, Berlin 1973 (förkortas Anschauungsmaterial).

Därutöver har jag tillfogat två östeuropeiska standardhandböcker, en sovjetisk och en från DDR. Den ryska heter Lehrbuch Politische Ökonomie Vorsozialistische Produktionsweisen, (Moskva 1970), Verlag Die Wirtschaft, Berlin 1973 (förkortas Lehrbuch). Den från DDR heter Politische Ökonomie Kapitalismus Sozialismus, Dietz Verlag, Berlin 1975 (förkortas Politische Ökonomie). Den förstnämnda är mer avancerad och omfattande än den sistnämnda.

b) Fördjupade studier

Därefter har jag till varje kapitel föreslagit litteratur för fördjupade studier. Den blir med nödvändighet mer specialiserad, och läsaren kan säkert själv välja efter eget intresse. Där finner vi inte bara olika manuskript av Marx, utan också olika tolkningar av och kommentarer till Kapitalet ur de senaste årens Marx-diskussion. Jag gör inga anspråk på fullständighet här. I stället är det fråga om den litteratur som jag själv har arbetat med, och som bildar grundval för min tolkning, kapitel för kapitel. Eftersom böckerna förekommer på flera språk och i flera upplagor, hänvisar jag så mycket som möjligt till kapitelnummer och inte till sidor.

Den ambitiöse läsaren frågar sig säkert vilken litteratur som är viktigast att anskaffa när man skall studera Kapitalet. Av sekundärlitteraturen anser jag att Rosdolsky 1968 samt Althussers och Balibars skrifter är väsentligast. Av Marx-texterna bör man främst ha Skrifter i urval. Ekonomiska skrifter, där finns mycket samlat, inte minst Resultate som ju spelat stor roll för min uppfattning om Första boken. Efterhand väcks nog läsarens nyfikenhet, så att en utgåva av Grundrisse och Till kritiken (1859) blir oundgängliga. I allmänhet gäller att Marx originalskrifter är förvånansvärt billiga, särskilt på tyska från Dietz förlag och på engelska från Progress publishers.

c) Andra och Tredje boken

Jag har försökt undvika att dra in de teoretiska problem som står i centrum i Andra och Tredje boken. Det gör att vi inte finner några hänvisningar (utom i undantagsfall) till de problem som vanligtvis kallas nationalekonomiska. Jag tänker på diskussionen om prisbildning, det s.k. transformationsproblemet och om kristeorin. Dessa spar jag till en eventuell fortsättning av denna Kommentar och studiehandledning. Detsamma gäller den mer grundliga läsningen av Första bokens kap. 1-3 (se punkt 409, Bihang sid. 450 samt Avslutningens not 69).

 


Bilaga 4

Sidhänvisningsnyckel

I Textkommentaren ovan arbetade jag genomgående med två utgåvor av Första boken. Det var den svenska översättningen av Ivan Bohman på Bo Caverfors Bokförlag 1969 (BI), och den tyska utgåvan på Dietz förlag, MEW 23 (KI). Nedan skall jag ge en sidhänvisningsnyckel till några andra utgåvor av Första boken. Det skall alltså vara möjligt att använda denna kommentar och studiehandledning till Första boken även när man studerar andra vanliga utgåvor och översättningar. Innan vi närmare går in på vilka dessa andra utgåvor är, skall jag bara göra en anmärkning om Första bokens olika upplagor.

På olika ställen presenteras Kapitalets förarbeten och manuskript. Vi möter dem i Anmärkning 1 av redaktionen för MEW baktill i Första boken, i Bo Gustafssons Inledning till BI, eller i min litteraturförteckning nedan, avdelning B. Men även tryckta böcker har sin historia. Första boken kom ut i flera upplagor redan under Marx och Engels livstid, och den utsattes för ändringar och tillägg. Första bokens viktigaste olika upplagor framgår av den digra uppsättning förord och efterskrifter som inleder den; där kan man också utläsa vad som skiljer dem åt. Vi finner Första tyska upplagan 1867, Andra tyska upplagan 1872, Franska upplagan 1875 (översatt av J. Roy), Tredje tyska upplagan 1883, Engelska upplagan 1886 (översatt av Edward Aveling och Samuel Moore) och slutligen Fjärde tyska upplagan 1890.

Mellan dessa olika upplagor råder i huvudsak två viktiga skillnader. Den första gäller skillnaden mellan Första och Andra upplagan på tyska. Mellan 1867 och 1872 omarbetade Marx första kapitlet "Die Ware" (sv. varan) och omarbetade/inarbetade sitt pedagogiska Bihang "Die Wertform" (sv. värdeformen) till det som vi nu känner som kap. 1:3. (Se Första boken sid. 7/18.) Mellan Andra tyska upplagan 1872 och Fjärde tyska upplagan 1890 råder endast smärre skillnader.

Den andra viktiga skillnaden gäller kapitelindelningen. I den Franska upplagan 1875 och den Engelska 1886 är kap. 4:1-3 tre självständiga kapitel, kap. 4, 5 och 6. Dessutom är kap. 24 och 25 en egen avdelning, "Åttonde avdelningen" (se sid. 405 ovan). Vart och ett av avsnitten i kap. 24 (från kap. 24:1 till 24:7) utgör självständiga kapitel, kap. 26 till 31. Därvid blir kap. 25 kap. 32.

Utgåvan från Dietz Verlag, MEW 23 (KI), grundar sig på Fjärde tyska upplagan 1890, redigerad av Friedrich Engels. Där har Engels infogat olika förslag till ändringar som Marx gjorde, bl.a. på grundval av den franska och engelska översättningen (Se sid. 24/41.) Fjärde tyska upplagan betraktas allmänt inom Marx-forskningen som Första bokens "slutgiltiga" version, och de flesta översättningar till andra språk utgår från den.

Så är också fallet med de flesta utgåvorna i sidhänvisningsnyckeln nedan. Efter BI och KI kommer SI. Det är den gamla svenska utgåvan från 1930, översatt av Richard Sandler på Tidens förlag. Därefter kommer Rh I, den danska översättningen på förlaget Rhodos 1970, och den norska Pax I från förlaget Pax 1970. (Pax-utgåvan är en förkortad utgåva av Kapitalet.) Sedan finner vi två engelska översättningar. CI är utgiven av Progress publishers, Moskva. Den återger texten från den engelska upplagan 1886, men Engels ändringar i Fjärde tyska upplagan 1890 är infogade och särskilt markerade. CI(P) är en nyöversättning av Ben Fowkes 1976 i serien Pelican Marx library, Penguin Books. CI(P) innehåller dessutom en engelsk översättning av Resultate. Samtliga dessa utgåvor, med ett undantag i CI, utgår från Fjärde tyska upplagan 1890.

Däremot är de tre sista kolumnerna i sidhänvisningsnyckeln ägnade åt tidigare upplagor. LeC I är den Franska upplagan 1875 översatt av J. Roy utgiven som pocketbok hos Garnier Flammarion 1969 med Inledning av Louis Althusser. (Althussers Inledning finns översatt till engelska i Lenin and philosophy and other essays, NLB 1971, s. 69-101; på svenska finns en annan version (kortare och mer läsbar) av Althussers syn på Kapitalet, se Bilaga 1 sid. 555 ovan.) UI är en utgåva som återger texten från Andra tyska upplagan 1872, Ullstein Verlag. Ändringarna från Tredje (1883) och Fjärde (1890) tyska upplagan är bifogade i fotnoter. ElC I, slutligen, är en översättning till spanska gjord av Pedro Scaron i serien Biblioteca del pensamiento Socialista på förlaget Siglo veintiuno de espana editores. Den utgår från Andra tyska upplagan 1872 och bifogar i fotnoter ändringarna från Tredje och Fjärde tyska upplagan. Exemplariskt infogar den också i översättning de passager från Första upplagan 1867 som Marx sedan omarbetade, kapitlet "Die Ware" och Bihanget "Die Wertform".

Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I
1:1 31 49 19 128 25 43 125 17 41 43
1:2 36 56 25 135 30 48 131 23 45 51
1:3 42 62 51 143 36 54 138 29 49 58
1:3A.1 43 63 32 144 37 55 139 30 50 59
2 44 64 33 145 38 56 140 31 51 61
3 48 70 38 152 43 61 147 36 55 68
4 53 74 43 158 48 66 152 41 60 74
1:3B.1 55 77 45 161 50 68 155 43 62 77
2 55 78 46 162 51 69 156 44 62 78
3 56 78 46 162 51 69 156 44 63 78
1:3C.1 57 79 47 163 53 70 157 45 64 80
2 59 81 49 166 55 72 160 47 65 83
3 60 83 51 168 56 74 162 49 67 85
1:3D 61 84 51 168 57 75 162 49 67 85
1:4 62 85 52 170 59 76 163 50 68 87
  66 90 57 175 64 81 169 55 72 93
2 74 99 65 186 71 88 178 62 77 103
Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I
3:1 82 109 74 197 78 97 188 71 83 115
3:2a 90 118 83 208 85 106 198 79 89 127
3:2b 98 128 92 219 - 116 210 89 97 139
3:2c 107 138 101 231 - 125 221 99 103 152
3:3a 111 144 106 237 95 130 227 103 106 159
3:3b 115 148 111 242 98 134 232 108 109 164
3:3c 122 156 118 251 - 141 240 115 113 173
4:1 127 161 123 258 105 145 247 119 115 179
4:2 135 170 132 269 112 154 258 127 122 190
4:3 144 181 142 282 121 164 270 137 130 203
5:1 153 192 152 302 131 173 283 148 139 215
5:2 161 200 160 312 139 181 293 156 145 225
6 172 214 173 329 150 193 307 168 155 241
7:1 182 226 184 344 (161) 204 320 179 163 255
7:2 189 234 192 354 - 212 329 187 170 265
Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I
8:1 198 245 202 367 168 222 340 196 177 277
8:2 201 249 206 372 (172) 226 344 200 180 282
8:3 209 258 214 382 - 233 353 208 186 292
8:4 220 271 226 398 - 245 367 221 195 308
8:5 227 279 234 408 (176) 252 375 229 200 318
8:6 239 294 246 424 (179) 264 389 242 208 335
8:7 257 315 265 449 - 281 411 262 221 359
9 262 321 271 456 - 287 417 267 225 367
10 271 331 281 470 185 296 429 276 233 379
11 280 341 290 482 194 305 439 284 241 391
12:1 293 356 304 499 206 318 455 298 250 409
12:2 295 359 307 502 208 321 458 301 252 412
12:3 298 362 310 506 211 323 461 304 254 416
12:4 305 371 318 516 218 331 470 312 260 427
12:5 313 380 326 526 225 339 480 320 265 437
Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I
13:1 322 391 336 545 232 351 492 330 271 451
13:2 335 407 350 564 (245) 365 508 345 281 470
13:3 342 416 358 574 (247) 372 517 352 286 480
13:4 363 441 381 606 255 394 544 377 302 511
13:5 372 451 390 617 (260) 402 553 385 306 521
13:6 381 461 400 630 (263) 412 565 394 313 533
13:7 390 470 410 642 (270) 421 575 403 321 544
13:8 401 483 422 658 (271) 432 588 415 329 559
13:9 419 504 442 685 (282) 451 610 435 346 585
13:10 440 527 464 716 287 473 636 454 362 610
14 443 531 467 722 (290) 476 643 458 365 615
15 453 542 477 736 - 486 655 467 372 629
17 467 557 492 756 302 501 675 483 385 651
18 474 565 500 766 - 508 683 490 391 661
19 481 574 508 776 - 516 692 497 397 671
20 489 583 517 787 - 524 701 505 402 683
Inledn. 495 589 522 801 - 529 709 511 407 691
21 497 591 524 803 (14) 531 711 512 409 695
22:1 509 605 538 820 22 543 725 526 419 713
Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I
22:2 517 614 547 831 - 551 734 536 425 726
22:4 528 625 558 845 (37) 561 747 547 433 740
23:1 540 640 573 864 42 574 762 562 443 759
23:2 548 650 582 876 49 582 772 571 449 771
23:3 555 657 591 886 57 589 781 579 455 782
23:4 566 670 603 902 68 600 794 591 468 797
23:5 573 677 611 912 - 607 802 598 474 808
23:5c 586 693 626 932 - 621 818 613 486 829
23:5e 594 701 635 944 - 630 828 621 492 839
23:5f 615 726 658 977 - 652 854 645 511 873
24:1 628 741 673 998 76 667 873 659 527 891
24:2 631 744 676 1002 79 671 877 662 530 896
24:3 646 761 693 1025 90 686 896 678 543 918
24:4 653 770 701 1035 97 694 905 686 550 929
24:5 655 773 703 1037 99 697 908 689 552 932
24:6 659 777 707 1044 102 702 914 693 556 938
24:7 669 789 718 1058 112 713 927 703 565 951
25 672 792 722 1063 - 716 931 706 568 955
Kap. BI KI SI Rh I Pax I CI CI(P) UI LeC I ElC I

 


Bilaga 5

Terminologiska och begreppsliga problem inom den historiematerialistiska traditionen.

När man studerar Kapitalet som en historiematerialistisk analys av den kapitalistiska samhällsformen, ställs man omedelbart inför ett terminologiskt problem. Olika grenar inom den historiematerialistiska traditionen använder olika termer för att beteckna den materialistiska historieuppfattningens grundbegrepp. Kärt barn har många namn, lyder ett talesätt, och de termer som främst ställer till problem är 'produktivkrafter' och 'produktionsförhållanden' samt 'produktionssätt' och 'samhällsformation'.[1]

a) Produktivkrafter och produktionsförhållanden.

I Förordet (1859) används termen 'produktivkrafter' för att beteckna teknologi, kunnande, verktyg, maskiner och människans skapande verksamhet i produktionen, själva arbetet. Detta gäller naturligtvis även de framställningar om den historiska materialismens grundbegrepp som bygger på och utvecklar innehållet i Förordet (1859) samt skrifterna från tiden 1843-48.

Men i Kapitalet använder Marx inte denna term på detta sätt. Om vi går igenom innehållsförteckningen till Första boken, finner vi inget kapitel som handlar om "produktivkrafterna". Går vi vidare till sakregistret så finner vi heller inte detta ord. Detta verkar desto mer underligt som Första boken ju skall handla om den kapitalistiska produktionsprocessen. Men anledningen är enkel. Det som framställningar om historisk materialism kallar 'produktivkrafter' kallar Marx i Kapitalet helt enkelt för 'arbetsprocessen' (kap. 5:1).[2]

Likadant är det med termen 'produktionsförhållanden'. Marx behandlar varuformen, penningformen och kapitalformen. Och i centrum för analysen ställer han de samhälleliga förhållanden som är knutna till dessa former.[3] Men han har övergett terminologin från Förordet (1859), även om det är dessa samhälleliga förhållanden som där benämnes 'produktionsförhållanden'. Det kapitalistiska produktionsförhållandet kallar Marx i Kapitalet för 'kapitalförhållandet'. (Se Avslutningens kap. II:4.)

Ser vi slutligen till den s.k. Althusserskolan så finner vi att Etienne Balibar använder termen 'tillägnelserelation' i stället för 'produktivkrafter' och 'egendomsrelation' i stället för 'produktionsförhållanden'.[4]

b) Samhällsformation och produktionssätt

I Kapitalet använder Marx termen 'samhällsformation' precis som i Förord (1859) eller som Lenin i "Vad är folkvännerna" (1894).[5] Den betecknar de olika samhällstyperna (eller samhällsformerna som jag föredrar att kalla dem i denna Kommentar och studiehandledning): antikens slavsamhälle, medeltidens feodalsamhälle och den moderna tidens kapitalistiska samhälle. Marx använder dessutom omväxlande termerna 'samhällsform' och 'ekonomisk samhällsformation' (se Första bokens sakregister).

Hos den östeuropeiska marxismen och hos Althusserskolan används emellertid termen 'samhällsformation' och termen 'produktionssätt' på olika sätt, vilket kan skapa förvirring.[6]

Den östeuropeiska marxismen använder termen 'produktionssätt' för att beteckna basen i respektive samhällsform, d.v.s. enheten av produktivkrafter och produktionsförhållanden i t.ex. feodalismen och kapitalismen. Åt detta håll tenderar också Marx i Kapitalet när han talar om 'det kapitalistiska produktionssättet'.

Med 'samhällsformation', däremot, avser den östeuropeiska marxismen enheten av bas och överbyggnad. Man tänker sig en generell modell över de olika samhällsformerna där både ekonomi, politik och ideologi ingår. Åt detta håll tenderar också Marx användning av uttrycken 'samhällsform' eller 'samhällsformation', men de är ganska vaga hos honom, eftersom de främst är ett hjälpmedel för att kunna tala om historiens olika epoker.

Om vi i stället går till Althusserskolan så använder de termen 'produktionssätt' för det som den östeuropeiska marxismen kallar 'samhällsformation' - alltså enheten av bas och överbyggnad. Men med termen 'samhällsformation' avser de något helt annat, det som jag i denna bok kallar ett konkret samhälle, t.ex. Sverige år 1866, England år 1867 eller Frankrike år 1870. Men någon sådan begreppslig innebörd har denna term varken hos Marx eller hos Lenin.[7]

Däremot är ju den begreppsliga innebörd som Althusserskolan vill framhäva utomordentligt viktig. Många misstag inom den historiematerialistiska traditionen har gjorts på grund av att man inte hållit isär förhållandena i ett enskilt land och kapitalismens utvecklingslagar som Marx framlägger dem i Kapitalet. Man har inte alltid skilt den konkreta analysen från teorin om kapitalismen. Jag kommer att använda uttrycket 'konkret samhälle' för att framhäva detta. Och jag kommer att undvika termen 'samhällsformation' och i stället använda 'samhällsform'.

c) Sammanfattning

Jag skall försöka ställa samman de olika termerna i en tablå för att underlätta förståelsen. I denna Kommentar och studiehandledning kommer jag i de flesta fall att använda en terminologi som ligger så nära Kapitalets som möjligt.[8]

Östeuropeisk
marxism
Althusserskolan
(1965) (1968)
Kapitalet och dess
förarbeten
Dahlkvist
samhällsformation
(bas + överbyggnad)
produktionssätt samhällsform,
samhällsformation,
ekonomisk samhälls-
formation,
samhällsform
produktionssätt
(basen)
ekonomisk struktur produktionssätt,
produktionsprocess,
arbetsprocessens form,
 
(samhälle, nation) samhällsformation (samhälle, nation) konkret samhälle
produktions-
förhållanden
egendomsrelation,
sociala produktions-
förhållanden
förhållanden,
ekonomiska förhållanden,
produktionsförhållanden,
samhälleliga produktions-
förhållanden,
samhällelighet,
samhälleliga band,
det samhälleliga samman-
hanget,
rikedomsform,
egendomsform,
kapitalförhållandet,
kapitalet,
 
produktivkrafter tillägnelserelation,
produktivkrafter,
arbetsprocess
arbetsprocess  
    arbetets produktivkraft,
arbetsproduktivitet
 

 


Noter:

[1] Se t.ex. Marxismen-leninismens grunder, Moskva 1959, s. 123-28. Denna framställning är mycket lik Stalin, J., "Om den historiska och den dialektiska materialismen", Leninismens problem, Moskva 1951, s. 836-54. Se vidare den eminenta Philosophisches Wörterbuch 1-2, utgiven av Klaus, G. och Buhr, M., 8. uppl. Leipzig 1972. Denna terminologi återfinns även i andra kapitlet till Lange, O. Political economy, Pergamon press - PWN - Polish scientific publishers, London, Warszawa, 1963. Detta kapitel finns på svenska i Sidebäck, G. Historiesyn och klassteori, Wahlström & Widstrand 1972, s. 13-38. Se även Chesnokov, D., Historical materialism, Progress publishers, Moskva 1969, s. 72-99. Listan skulle kunna göras mycket lång. I Dahlkvist, M., Staten, socialdemokratin och socialismen, Prisma 1975 och senare, har jag på s. 47-66 försökt att pedagogiskt framlägga den historiska materialismens grundbegrepp, dels utifrån den traditionella östeuropeiska strömningen, men även utifrån den s.k. Althusserskolans terminologi.

[2] Jfr arbetsprocessens "tre enkla beståndsdelar" (kap. 5:1) med de tre elementen som "produktivkrafterna" sägs bestå av inom den östeuropeiska historiska materialismen. (Se Dahlkvist 1975, s. 50-51 samt noterna 34, 35 och 36.) Termen 'produktivkraft' använder Marx i stället i ett helt annat sammanhang, nämligen i uttrycket 'arbetets produktivkraft' som betyder arbetsproduktivitet, den produktiva kraften hos det verksamma arbetet. Se uppslagsordet "arbetsproduktivitet" i sakregistret till Första boken.

[3] I en recension av Till kritiken av den politiska ekonomin skriver Engels: "Den politiska ekonomin börjar med varan... Den är emellertid vara blott därigenom, att vid tinget, produkten, är förknippat ett förhållande mellan två personer eller samhällen...: den politiska ekonomin handlar inte om ting utan om förhållanden mellan personer och sist och slutligen mellan klasser, men dessa förhållande är ständigt bundna vid ting och uppträder som ting." (Till kritiken (1859), s. 213/MEW 13 s. 475-76.)

[4] Någon skola kanske man egentligen inte kan tala om, men skolbildande har dock två arbeten varit. Balibar, E., "Den historiska materialismens grundläggande begrepp" (1965) i Althusser, L., Balibar, E., Att läsa kapitalet 2, främst s. 100-06. Det andra är Poulantzas, N., Politisk makt och sociala klasser (1968), Falköping 1970, s. 22-27 som återger Balibars terminologi. I Dahlkvist, M., Staten socialdemokratin och socialismen, Prisma 1975 och senare, har jag som sagt på s. 47-66 gjort en parallell framställning av denna terminologi och den östeuropeiska. För olika referenser se t.ex. not 32-42.

[5] Lenin, V. I., "Vad är folkvännerna och hur kämpar de mot socialdemokraterna" (1894) i Valda verk i två band I:1, Moskva 1956, s. 35-51; eller i Collected Works Vol. 1, Moskva 1960, s. 133-145.

[6] För typiska arbeten se not 1 och 4 ovan.

[7] Enligt min mening gör Balibar det mer än lovligt lätt för sig i a.a. ovan (not 4) s. 93 not 8. Särskilt problematiskt blir det eftersom han föreslår en avvikande terminologi mot en tidigare så dominerande och obruten tradition. Han kanske dock är ursäktad av angelägenheten i sitt ärende.

[8] Förutom hänvisningarna i not 1 och 4 grundar jag mig på min Kommentar och studiehandledning, se t.ex. punkt 105 och 162. Några hänvisningar skall jag göra som exempel. Se Grundrisse t.ex. s. 158-60, 166, 169-70, 175-79, 185-86, 209-11, 216-17, 360-74, 375-413/GrP s. 247-49, 254-55, 258-59, 264-68, 274-75, 302-04, 308-10, 456-71, 471-514. Se t.ex. MEGA II 3:1 t.ex. s. 33-36, 93-94. Se Första boken för uttrycket 'kapitalförhållande' t.ex. s. 343/417, 372/451, 287-88/349-50, 465/555, 541/641, 629/742. För orden 'samhällsformation', 'produktionssätt' etc. i Första boken t.ex. s. 185-86/230-31, 201-03/249-51, 255-69/312-29, 310-13/377-80, 322/391, 330-35/402-07, 424-26/510-12, 453/542, 458/548.

Det är dock tillrådligt att ha den tyska (eller engelska) texten till hands. Vid just dessa teoretiskt laddade ord föreligger nämligen ofta märkliga och utslätande svenska översättningar. Se f. ö. Avslutningen kap. II:4.