Ur Fjärde internationalen 1/1978

Redaktionellt

Kraftigt försenat kommer här årets första nummer av Fjärde Internationalen. Vi på redaktionen hoppas och tror dock att de artiklar vi presenterar i detta nummer och de som kommer i höstens utgivning, väl kompenserar för de fördröjningar och oregelbundenheter som präglat tidskriftens utgivning det senaste året.

Med detta nummers första artikel — ”Palestina — vilken väg till seger” av den amerikanske trotskisten David Frankel — försöker vi något reparera de försummelser vi gjort vad gäller upptäckningen av den palestinska befrielsekampen. Artikeln har sin tyngdpunkt på en genomgång och kritik av den strategiska inriktning för kampen som följs av det palestinska ledarskapet. Frankel visar också på vilka grundvalar en alternativ, revolutionärt socialistisk strategi måste vila. Vi vi vill från redaktionens sida betona att den kritik som riktas mot PLO och de där ingående organisationerna, görs med målsättningen att stärka och effektivisera kampen mot den israeliska sionistiska staten och utifrån en grundmurad solidaritet med den palestinska befrielsekampen. En uppfattning som alltför ofta förts fram i solidaritetsarbetet med t ex de vietnamesiska och afrikanska befrielserörelserna är att ”kritik bara hjälper fienden”. Inget kan vara falskare. Kritik utifrån en marxistisk, d.v.s. klasskampsståndpunkt, är oundgänglig om kampen skall kunna föras in i socialistiska banor och innebär att vapnen vässas mot fienden. Detta är också utgångspunkten för Frankels artikel.

I detta nummer publiceras också för första gången i Sverige en artikel av James P. Cannon (1890-1974) , en av den trotskistiska rörelsens förgrundsgestalter under mer än 40 år. Cannon, gick med i det amerikanska socialistpartiet vid 18 års ålder och 1911 blev han medlem i IWW (Industrial Workers of the World, en organisation som i Sverige är mest känd genom Joe Hill) där han arbetade som journalist, kringresande organisatör och strejkledare. Som en av ledarna för socialistpartiets vänsterflygel ledde han denna in i det nybildade kommunistpartiet 1919 och valdes till dess centralkommitté. Cannon blev en av det amerikanska kommunistpartiets främste ledare och var bl a medlem av Kominterns presidium i Moskva 1922-23 och ledare för Internationella Arbetarhjälpen 1925-28. Under Kominterns 6:e kongress 1928 fick Cannon, som en av det amerikanska partiets delegater av en slump tag på Trotskijs kritik av kongressens resolution, övertygades av kritiken och tog efter sin hemkomst upp kampen för den trotskistiska vänsteroppositionen. Cannon valdes till Fjärde Internationalens Internationella Exekutivkommitté vid Internationalens grundningskongress och var under många år en av dess främste ledare. Under sina mer än 60 år av aktiv kamp för socialismen och i uppbygget av ett revolutionärt parti, skrev Cannon många artiklar och tal som hör till de värdefullaste som frambringats av den trotskistiska rörelsen. Vi kommer att publicera flera av dessa i kommande nummer av Fjärde Internationalen.

I en artikel av Mathilde Zimmerman ges en bakgrundsteckning till de amerikanska gruvarbetarnas nyligen avslutade strejk, den kanske viktigaste i USA under efterkrigstiden, och Tom Gustavsson, som var i gruvdistrikten under strejken tar i sin introduktion upp de lärdomar som kan dras av strejken och dess betydelse för den amerikanska arbetar klassens uppvaknande.

Ur våra engelska kamraters tidskrift Socialist Woman har vi plockat en artikel om den andra Internationalen och dess syn på kvinnans frigörelse. Artikeln visar på hur oklar den tidens arbetarrörelse var, t o m inom de mest avancerade delarna, i frågan om kvinnans ställning under kapitalismen och hennes kamp för frigörelse. Djupt inne i den organiserade arbetarrörelsen var direkt reaktionära ståndpunkter starka, särskilt bland de gamla lassaleanerna i den tyska socialdemokratin.

Slutligen publicerar vi här andra delen av Håkan Blomqvists och Kjell Östbergs artikel om den tidiga socialdemokratin. Del 1 som publicerades i FI 3/77 behandlade den internationella socialdemokratins framväxt, den andra internationalens utveckling och reformismens framväxt inom denna. I detta nummer behandlas främst den svenska arbetarrörelsens framväxt och hur denna tog sig organisatoriska uttryck i bildandet av fackföreningar och det socialdemokratiska partiet i strid med den svenska borgarklassen. En fråga som särskilt diskuteras är reformismens uppkomst inom den svenska arbetarklassen, vilka skikt den har sitt ursprung i och hur den process såg ut genom vilken den blev helt dominerande inom arbetarrörelsen.

Vi vill från redaktionens sida poängtera att dessa artiklar skall ses som individuella diskusssionsinlägg i en fråga där Kommunistiska Arbetarförbundet inte har någon fastslagen ”partisyn” Vi vill också rekommendera våra läsare de bidrag som tidigare publicerats i denna fråga. Dessa är de artiklar av Kenth-Åke Andersson som kritiseras i detta nummers artikel, ”Den Röda Rosetten” (FI 4/73) och ”Den svenska socialdemokratin och arbetarrörelsens barndom” (RH 25) och en genomgång av dessa artiklar av Tom Gustavsson och Gert-Inge Johnsson i FI 2/77.

I föregående nummer informerade vi våra läsare om att en diskussion om Fjärde Internationalens karaktär kommer att föras inom Kommunistiska Arbetarförbundet. Bland de frågor som kommer att diskuteras är hur ”teoretisk” tidskriften skall vara. Skall den främst vara en typ av nyhetsmagasin som ger den revolutionärt marxistiska synen på aktuella händelser och ger bakgrunden till dessa eller skall Fjärde Internationalen vara mer ”teoretisk” på ett högre och mer tidlöst plan? Vilka riktar vi oss överhuvudtaget till med FI? Redan klara trotskister eller en bredare ”vänsterpublik”? Vilket utseende skall tidskriften ha? Som nu, eller med enklare och mindre layout än vad vi tidigare ofta haft? Våra amerikanska och danska kamrater ger ut sina teoretiska organ som bilagor till sina veckotidningar (I våra danska kamraters fall 14-dagarstidning) . Är det något att pröva på? Är kanske A/5-format i bok eller häftesform ett bra alternativ?

Vi uppmanar våra läsare att fatta pennan och skriva ner sina synpunkter till oss. Det behöver inte vara några färdiga, allomfattande förslag ni kommer med. Minsta lilla åsikt och förslag välkomnar vi lika mycket som brev som behandlar alla de frågor vi tagit upp ovan.

Nästa nummer av Fjärde Internationalen utkommer i månadsskiftet augusti/september och kommer bl a att innehålla material kring Fjärde Internationalens 40-års jubileum och dokument och artiklar om kampen i Östeuropa.