Ur Fjärde Internationalen 1/88
Årets första nummer upptar ett spektrum av frågor, där vi har gett frågan om religionens politiska betydelse stor plats, med så vitt skilda inriktningar som islamsk funda mentalism och latinamerikansk befrielseteologi. Men den första artikeln handlar om internationell ekonomi.
Ernest Mandel höll ett tal den 3 november strax efter börsraset. Han ger där en ”teknisk” och ekonomisk förklaring till kraschen. Han säger bland annat att kraschen var kopplad till den allmänna stagnationen för kapita lismen. Det handlar om överproduktion och därmed av överskottskapital som söker räntabla placeringar, främst i amerikanska värdepapper - därför låg aktiepriserna på en hög nivå. Han menar också att det som karakteriserar denna börskris var dess snabba internationella spridning. Vidare att världsekonomin går på slak lina med tanke på USAs handelsunderskott. Lösningen av det problemet hotar tända den krutdurk som skuldkrisen utgör, och den hotar japansk och tysk export och därmed dessa länders expansion.
David Seppo ger i sin artikel en bild ”underifrån” av Sovjet under Gorbatjev. På grundval av ryska källor och egna resor till landet, kan han belysa arbetarnas situation på arbetsplatserna, när nu perestroika och andra vindar blåser. Han tar upp styrkeförhållandet mellan arbetare, före tagsledning och myndigheter, under de förhållanden som rätten till arbete och stor andel kollektiv konsumtion ger. Han tar upp Gorbatjovs påkallande av rakare rör mellan arbetsinsats och konsumtion, och menar att det leder på kort sikt till sämre standard för arbetarna. Han tar också den större journalistiska och vetenskapliga friheten.
Michael Löwy skriver om kristna revolutionärer och hur marxismen ställt sig till religion. Han går till att börja med tillbaka till klassikerna, Engels i främsta rummet, och låter oss återupptäcka religionens dubbla natur: både som maktens och upprorets redskap. I befrielseteologins fall fungerar den som en kritisk röst mot orättvisor och förtryck - det sätt som en katolik formulerar sin revolu tionära anda. De tar de fattigas sida i latinamerika. Därför är påven och Reagan rädda för befrielseteologerna. I an slutning till detta publicerar vi en intervju med Luis Carrion Cruz, kristen sandinist.
Salah Jaber skriver om en helt annan sorts religion – den islamska fundamentalismen. Artikeln har tidigare publi cerats 1981, och återges nu med ett förord. Denna funda mentalism har haft en reaktionär roll, och Jaber gör därför andra kopplingar till de klassiska marxisterna. Han jämför den med fascismen, och konstaterar fundamenta lismens småborgerliga bas. Men den spelar olika roll i olika länder.
Per Månson lade fram sin doktorsavhandling i sociologi hösten 1987. Den handlar om Marx och marxismens fram växt. Istället för en recension har vi sammanfört författaren och opponenten på avhandlingen, Lennart Olausson. Det har ett särskilt intresse i och med att bägge har varit medlemmar i Socialistiska Partiets föregångare RMF, och att Per Månson ifrågasätter sina gamla politiska ståndpunkter. Debatten rör sig kring centrala historieteoretiska frågor, kanske framförallt kring ”naturens dialektik” och den objektivistiska tolkningen av marxismen som var så vanlig kring sekelskiftet.
Jens Toft talar om ”the Frontier”, myten om den vilda västern där den driftige kunde skapa sig rikedom. Det är en speciell amerikansk nybyggarmentalitet, som har haft en stor relativt självständig betydelse för att hämma arbetares klassmedvetande. Den kapitalistiska myt som western-filmerna sprider har haft stor genomslagskraft, men har också med tiden försvagats. Denna ideologiska kris analyseras med hjälp av en periodisering av western filmernas utveckling.
Red