Ur Fjärde internationalen 3/1988
Årets tredje nummer rör sig kring två temata: Gorbatjov och det händelserika året 1968. En av de mest frekventa författarna för Fjärde Internationalens läsare, Ernest Mandel, ger sig i kast med fenomenet Gorbatjov. Han skissar en bakgrundsteckning till Perestrojka-politikens framväxt. Det handlar i grund och botten om en ekonomisk kris, hävdar Mandel. Den märks i en sjunkande tillväxttakt, men också i nyfattigdom, alkoholism och kriminalitet. Mot detta har protester vuxit fram, bland intellektuella, nationella minoriteter, ungdomar, miljöaktivister, kvinnor och arbetare - världens största arbetarklass. Gorbatjovs reformprogram kommer inte att återupprätta den socialistiska demokratin. Men reformerna kan ge öppningar för massaktioner, som kan sätta igång en revolutionär process.
Sovjets ockupation av Afghanistan stod i vägen för en mjukare relation till USA från Gorbatjovs sida, och stod därmed i vägen för en fortsatt perstrojka. Det menar Salah Jaber, i en artikel som behandlar Sovjets utmarsch ur Afghanistan. Utmarschen är inte ett resultat av ett militärt nederlag, snarare ett ekonomiskt nederlag, eftersom kriget i Afghanistan stått Sovjet dyrt. Jaber tar upp de internationella och interna lösningarna som Sovjet vill uppnå för Aghanistan. Han gör också en bedömning av den starkt splittrade Islamiska Alliansen. Jaber menar att uttåget är positivt på lång sikt, eftersom det stärker möjligheterna att besegra de reaktionära styrkorna i en riktig revolution.
Historiematerialismen förknippas med teknologi, samhällsstruktur och klasskamp som bestämmande för historiens gång och periodisering. Men hur är det med individen - kungarna, de revolutionära ledarna eller en statschef som Gorbatjov? George Novack skriver om individens roll i historien. Han behandlar då främst exemplet Lenin, och diskuterar de olika bedömningar av Lenins betydelse för den ryska revolutionen som framförts av Leo Trotskij och Isaac Deutscher. Men de argument Novack framför, har generell giltighet utöver Lenin 1917. I själva verket vägerhan individens roll mot ”basens”, och framhäver situationens och tidpunktens betydelse.
”Tet” är det vietnamesiska nyåret som infaller i månadsskiftet januari-februari. 1968 genomförde FNL en offensiv mot USAs styrkor, som kom att bli en vändpunkt i kriget. Tet-offensivens betydelse för själva kriget, och för den internationella solidariteten för Vietnams befrielse, beskrivs av Pierre Rousset. Men det är inte bara en beskrivning. I sin tillbakablick, drar Rousset vissa allmängiltiga erfarenheter av solidaritetsarbetet, till exempel dess förhållningssätt till de vietnamesiska ledarnas förhandlingar och kompromisser med motståndaren. Dessa erfarenheter saknar inte helt självrannsakans prägel.
1968 var också året då Sovjetunionen invaderade Tjeckoslovakien. Anna Libera skriver om de händelser som föregick och utspelades under inmarschen: De reformvänliga i det Tjeckoslovakiska Kommunistpartiet, som genom Dubceks ”palatsrevolution” tog ledningen för en kort tid; Den spontana massrörelsen som dök upp i Dubcekkuppens spår, men också rörelsens avsaknad av ledarskap. Vem kan glömma tjeckernas seger över Sovjet i ishockey det året?
Red