Ur Fjärde internationalen 1/1991
Det blir allt tydligare för allt fler att den socialdemokratiska ”Tredje vägens politik” inte är en arbetarpolitik. (s) oförmåga att göra något åt miljöförstöringen fjärmar partiet från stora grupper ungdomar. (s)-ledningens djupa inblandning i den borgerliga statens röta och ”skandaler” ökar misstron mot makten och politikerföraktet bland arbetare och ungdomar. Behovet av ett socialistiskt alternativ ökar för var dag.
Men misstron går hittills — med några undantag — hand i hand med passiviteten. Socialismen är misskrediterad ner till fotknölarna av stalinismens totala nedsmutsning av begreppet och borgarnas förmåga att utnyttja detta till sin ideologiska kampanj om ”socialismens död”.
När kapitalet nu är på offensiven och lågkonjunkturen börjar kommer attackerna att skärpas med ökad social nedrustning, sänkta reallöner och återigen ökad arbetslöshet. Attackerna mot flyktingar kommer att öka i detta klimat. Kvinnors rättigheter att angripas hårdare. Detta skapar ett läge för ökad försvarskamp.
Vår utmaning är att med en kombination av massarbete och ideologisk offensiv bryta vanmakten och organisera motståndet mot kapitalets politik. Våra huvuduppgifter under den närmaste perioden är:
• att på arbetsplatserna samla arbetarna till aktiv kamp för sina intressen med inriktning för kämpande och demokratiska fackföreningar där (s)-byråkratin utmanas. Oppositionens utmaning av (s)-byråkratema i det kommande klubbvalet på Volvo-Göteborg blir en central uppgift. Våra fackligt aktiva bör också — på lämpligt sätt — ta ett nationellt initiativ för att samla fackligt oppositionella till en konferens.
• att ta initiativ till — och delta i — konkreta enhetsaktioner mot nedskärningar av social service m m.
• att organisera arbetet i solidaritetsrörelser för revolutionen i Centralamerika, den anti-rasistiska rörelsen, miljörörelsen och uppbygget av en självständig kvinnorörelse.
• att efter förmåga finnas med bland — och stödja — ungdomar som revolterar för rätten till ett värdigt liv.
• att på alla dessa områden i ökad utsträckning bedriva propaganda för socialistiska lösningar och anslutning till Socialistiska Partiet.
Vi måste arbeta för att på sikt möjliggöra en självständig kvinnorörelse. Vi ser det även som en viktig uppgift att öka antalet kvinnliga medlemmar. Detta ska vara en huvuduppgift för både kvinnliga och manliga medlemmar, för att öka vår trovärdighet och för att kunna nå ut till, och rekrytera, kvinnor.
I vårt utåtriktade arbete bör vi hårt driva 6-timmarsdagen och understryka dess fördelar för både män och kvinnor.
Vi bör inte minst arbeta för att nå och organisera det stora antal kvinnor som finns inom den offentliga sektorn.
Med stalinismens sammanbrott breder nu perspektivlöshet, förvirring och demoralisering ut sig i den övriga vänsterns organisationer som varit en del av den stalinistiska traditionen eller har frigjort sig utan att ha ett politiskt helhetsalternativ till stalinismen.
Vänsterpartiet är i djup kris. På grund av sin parlamentarism och sin uppslutning bakom (s) uppfattas det — med rätta — av radikala ungdomar som en del av etablissemanget. Inom Vänsterpartiet finns ingen samlad vänsterströmning, men enskilda medlemmar med en socialistisk övertygelse som i viss liten utsträckning nu söker ett alternativ.
Det har bl a fört med sig helt nya möjligheter att diskutera politik med såväl ledning som medlemmar i (v). Detta måste utnyttjas till fullo.
För oss innebär det bl a att vi överallt tar osekteristiska och öppna initiativ för att dra med vänsterpartister och andra både för att diskutera politik och vinna dem för våra ståndpunkter och för att, trots åsiktsskillnader, dra med dem i ett brett massarbete. Något som till stor del lyser med sin frånvaro i Vänsterpartiet i dag.
Detta kräver en ökad satsning på interna studier av den revolutionära marxismens arv, deltagande i debatter och ideologisk kamp.
Internationalen står i centrum för denna satsning.
Vårt pressystem måste utredas så att vi kan tillfredsställa både behovet av teoretisk debatt och aktuella nyhetsanalyser.
Bokförlaget Röda Rummet reorganiseras och börjar en regelbunden utvigning av socialistisk litteratur och en pamflettserie.
Motstånd är i dag Ungsocialisternas tidning. Men för att Motstånd ska kunna spela en viktig roll i ungdomsmiljöerna krävs att Socialistiska Partiet tar ett stort ansvar. Vi måste praktiskt och politiskt hjälpa till att göra tidningen. Vi måste hjälpa till att sprida tidningen.
En viktig uppgift för Partistyrelsen är att organisera regelbundet, återkommande partiomfattande debatter om centrala nationella och internationella frågeställningar i syfte att samla, skola och homogenisera partiet i dessa frågor.
Det är en viktig uppgift för partiledningen att se till att informationen om Fjärde Internationalen och sektionernas arbete radikalt förbättras och görs regelbunden och fyllig.
Internationalen och tidskriften Fjärde Internationalen måste se som en viktig uppgift att spegla Fjärde Internationalens verksamhet.
Socialistiska Partiet har också drabbats av försvagning de senaste åren med sjunkande medlemsantal och minskad aktivitet. Det finns flera orsaker: borgarklassens offensiv och att även vi — trots våra rötter! drabbas av den utbredda uppfattningen att socialism är lika med stalinism, och kampanjen om socialismens död.
Under den kommande perioden bygger vi med all kraft Socialistiska Partiet som ett revolutionärt marxistiskt parti i avsaknad av andra strömningar som just nu i större skala närmar sig vårt program.
För oss är detta inget självändamål och vi avvisar inte principiellt tanken på sammanslagningar eller att vår organisation ska gå in i ett annat parti, även om det gäller strömningar som vi inte är överens med i viktiga frågor.
Vi avvisar — utifrån detta — förslaget om en gemensam vänstertidning.
Inför valet 1991 är vår överordnade uppgift att driva en egen kampanj runt Socialistiska Partiets program.
Om grafikerinitiativet, eller annan valenhet på en minimiplattform runt de viktigaste klassfrågorna — i eget namn och med möjlighet för de ingående till självständiga kampanjer — går att förverkliga, ställer vi upp i den.
Om inte — ställer Socialistiska Partiet upp i egen kandidatur. Och vi öppnar våra listor för oberoende.
Antagen på Socialistiska Partiets XII kongress Stockholm 13-16 december 1990